Kennel Strix's

Rasinfo/Breedinfo

English Translation further down!

Finsk Lapphund

En ung ras med gamla anor

Den finska lapphunden är på sätt och vis den yngsta av de tre raser som har sitt ursprung i samernas arbetande hundar. Även om samerna under lång tid använt dessa hundar som vallhundar i renskötseln var det var först 1968 som de första två finska lapphundarna av dagens typ registrerades av den Finska Kennelklubben. Under 40- och 50 talet fanns det dock i Finland en slags ”sydländsk” finsk lapphund. En typ av hund som inte motsvarade kraven för arktiskt klimat och uppblandningen av andra raser var tydlig. Typen kallades för Kukonharju-typ efter namnet på den kennel som var ledande under den här perioden. Det officiella namnet var dock "lapin paimenkoira". Rakt översatt till svenska blir det lapsk vallhund, inte att förväxla med dagens lapsk vallhund som på finska heter "lapinporokoira". Standarden för den här tidiga typen av finsk lapphund antogs av FKK 1945.

Dagens finska lapphund

Historien om dagens finska lapphundar tar sin början i Lappland under 1950- och 1960-talet. Då genomfördes ett antal forskningsresor för att kartlägga samernas hundar. Ur det mycket varierande materialet kunde man främst urskilja två olika typer av hundar. Den ena var längre än den var hög, hade kort päls och var en välvinklad travare, det som senare blev ursprunget till lapsk vallhund. Den andra typen var en nästan kvadratisk, långhårig och moderat vinklad galoppör, det som i dag kallas finsk lapphund. I slutet på 60-talet och början på 70-talet så ansågs den främsta skillnaden mellan dessa två raser bestå i hårlaget, som är kortare på lapsk vallhund. Man tog inte så stor hänsyn till kroppskonstruktionen. Det fick till följd att långhåriga avkommor till lapska vallhundar registrerades som finska lapphundar. Följaktligen har bägge raserna en del gemensamma förfäder. Under början av 70-talet ansåg man att den typ av lapphundar som man funnit under forskningsresorna i Lappland var den rätta. Den tidigare typen förkastades och 1975 antogs en ny rasstandard. I princip byggdes rasen upp på nytt av hundar som hämtades från samerna. Även i dag mönstrar man in samernas hundar i rasen för att bredda avelsbasen. Rasstandarden har sedermera ändrats några gånger, framförallt gällande mankhöjd och godkända färger. I avelsarbetet med den finska lapphunden har man tagit fasta på den varierande färgskala som finns naturligt hos rasen. På gamla fotografier ser man att samernas hundar hade de mest skiftande färger. Det finns dessutom en mängd benämningar för olikfärgade hundar i det samiska språket. Alla färger är tillåtna men grundfärgen ska vara dominerande, avvikande tecken får finnas på huvudet, halsen, nacken, bröstet, benen och på svansen.

En vänlig allroundhund

I rasbeskrivningen står det att den Finska Lapphunden är en intelligent, modig, lugn, läraktig och arbetsvillig hund med mjuka drag. Det är en till alla delar överensstämmande beskrivning av den allround hund som den finska lapphunden är idag. I viss utsträckning används fortfarande den finska lapphunden som renvallare men är idag mestadels en sällskapshund. Den finska lapphunden är väldigt social, följsam och trevlig, den passar därför bra som familjehund. Dess kraftiga päls är både vacker och lättskött.

Rasen har uppmärksammats inom bruks- och lydnadsområdet. 1998 vann till exempel en finsk lapphund det finska mästerskapet i lydnad och en svenskägd finsk lapphund lyckades samma år ta en silvermedalj i räddnings-VM.

Finsk lapphund är i dag en av Finlands populäraste raser och i hemlandet registreras årligen omkring 1 500 valpar. Även i Sverige har rasens popularitet ökat på senare år och 2008 registrerades nästan 600 valpar.

Korta fakta

Användningsområde:

Ursprungligen använd i renskötsel som vall- och vakthund. I dag också en populär sällskapshund.

Helhetsintryck:

Något under medelstorlek. Kraftigt byggd i förhållande till sin storlek. Med lång, tät päls och upprättstående öron. Alla färger tillåtna.

Uppförande/Karaktär:

Intelligent, modig, lugn och villig att lära sig. Vänlig och mycket tillgiven.

Storlek:

Idealmankhöjden är för hanhundar 49 cm och tikar 44 cm. Tillåten avvikelse är ± 3 cm.

Päls:

Pälsen skall vara riklig, i synnerhet hanhundar skall ha en tydlig krage. Täckhåret skall vara långt, rakt och något grovt. På huvudet och på benens framsidor skall pälsen vara kortare. Det skall finnas rikligt med mjuk och tät underull. Trots den rikliga pälsen så krävs inte någon omfattande pälsvård. Pälsens struktur gör att det inte bildas tovor och normalt fälls underullen bara två gånger per år.

Källa: Svenska Lapphundsklubben

Finnish Lapphund

A young race with a long history

The Finnish Lapphund is a way, the youngest of the three breeds that originated in the Sami's working dogs. Although Sami long used these dogs as herding dogs in herding was it was not until 1968 that the first two Finnish Lapphund of today's type is registered by the Finnish Kennel Club. During the 40 - and 50 century there was in Finland a kind of "southern" Finnish Lapphund. A type of dog that did not meet the requirements of the arctic and reconstitution of other races was clear. The type was called Kukonharju-type after the name of the kennel that was leading during this period. The official name was "lapin paimenkoira". Directly translated to Swedish Lapland is the shepherd, not to be confused with today's Lapland herding which in Finnish is "lapinporokoira". The standard for this type of early Finnish Lapphund adopted by FKK 1945th

Today's Finnish Lapphund

The story of today's Finnish Lapland dogs begins in Lapland in 1950 - and 1960's. Then, a number of expeditions to survey the Sami dogs. From the very diverse material could be mainly distinguish two different types of dogs. The first one was longer than it was tall, had short hair and was a well angled trotter, what later became the origin of the Lappish Herder. The second type was a nearly square, long-haired and moderately angled gallop, what is today called the Finnish Lapphund. In the late 60's and early 70's, so was the main difference between these two races consist of the coat texture, which is shorter in the Lappish Herder. It did not take as much account of the body structure. It had the effect of long-haired offspring of Lappish herding dogs were registered as Finnish Lapland dogs. Consequently, both breeds some common ancestors. During the early 70th century it was considered that the type of patch dogs that were found during research trips in Lapland was the right one. The former type was rejected and in 1975 adopted a new breed standard. In principle, the breed was built up again by the dogs that were taken from the Sami. Even today one pattern into the Sami in the breed in order to broaden the genetic base. The breed standard has since been changed several times, particularly of the withers and approved colors. The breeding process of the Finnish Lapland dog has been influenced by the varying colors found naturally in the breed. In old photographs you can see that Sami's dogs had the most varied colors. There are also a number of names for different colored dogs in the Sami language. All colors are allowed but the basic color should be dominant, abnormal signs may be present on the head, neck, neck, chest, legs and tail.

An all-around friendly dog

The breed standard says that the Finnish Lapphund is an intelligent, brave, calm, docile and willing dog with soft features. There is one in all respects consistent description of the all-around dog, the Finnish Lapphund is today. To some extent, still used by the Finnish Sami reindeer dog but is now mostly a companion dog. The Finnish Lapphund is very social, obedient and pleasant, it is therefore suitable as a family dog. Its heavy coat is both beautiful and easy care.

The breed was recognized at the mill and obedience field. 1998 won, for example, a Finnish Lapphund Finnish championship in obedience and a Swedish-Finnish Lapphund managed that year to take the silver medal in the rescue World Cup.

Finnish Lapphund is today one of Finland's most popular breeds in the home country are recorded annually about 1500 puppies. In Sweden, the breed's popularity increased in recent years and 2008 registered nearly 600 puppies.

Quick facts

Application:

Originally used in reindeer herding and guard dog. Today is also a popular companion dog.

Overall impression:

Slightly below average size. Strongly built in proportion to its size. With long, thick coat and erect ears. All colors are allowed.

Behaviour / Character:

Intelligent, courageous, calm and willing to learn. Friendly and very affectionate.

Size:

Ideal height for males is 49 cm and females 44 cm. Tolerance of ± 3 cm.

Fur:

Profuse, especially males have a distinct collar. The outer coat is long, straight and slightly coarse. On head and front of legs, the hair is shorter. There should be plenty of soft, dense undercoat. Despite the abundant hair that does not require an extensive grooming. HAIR allows the formation of tangles and normally fall under the wool only twice a year.

Source: Swedish Lapphund Club translated with Google Translator for the moment